| Start Privatannonser Företagsannonser Hifirecensioner Länkar Kontakta oss! |
|
|
| Insänd: 2001-08-02 Antal visningar: 7619 Ip-nr Delete Adm |
|
Recensent: | lindvall |
| Medium: | CD |
| Kategori: | Jazz |
| Artist: | Eva Cassidy |
| Album: | Live at Blues Alley |
| Recension: |
Jag har återigen på vinst och förlust beställt en skiva enbart på rekommendation av en bekant. Denna gången var det en definitiv vinst. Det var något utöver det vanliga. Det var Eva Cassidy... Skivan jag fick tag på heter "Live at Blues Alley", det är en live-inspelning från Washington där Eva sjunger mer eller mindre (mest mer) kända låtar i sin egen tolkning. Till sin hjälp har hon Chris Biondo på elbas, Hilton Felton på hammondorgel, Keith Grimes på elgitarr och Raice McLeod på trummor. Det är fel att säga att Eva Cassidy sjunger som en ängel. Hon sjunger som bara en människa kan göra. Hennes röst bär på känslor som bara kan fås genom att tillbringa en tid här på jorden och uppleva den glädje och sorg som finns här. De sånger hon valde till sitt liveframträdande på Blues Alley är: 1. Cheek to Cheek (Berlin) 2. Stormy Monday (Walker) 3. Bridge over Troubled Water (Simon) 4. Fine and Mellow (Holiday) 5. People Get Ready (Mayfield) 6. Blue Skies (Berlin) 7. Tall Trees in Georgia (St. Marie) 8. Fields of Gold (Sting) 9. Autumn Leaves (Kosma/Mercer/Prevert) 10.Honeysuckle Rose (Waller) 11.Take Me to the River (Green/Hodges) 12.What a Wonderful World (Thiele/Weiss) 13.Oh, Had I a Golden Thread (Seeger) Jag har alltid haft ett speciellt förhållande till Stings "Fields of gold" och naturligtvis trodde jag att ingen skulle kunna göra den BÄTTRE än Sting. Förrän nu... Till den låten har jag dagdrömt mig bort till Skottlands hedar, där kornet står gulnat till skörd och väntar på att bli en god maltwhisky, kanske Highland Park eller Lagavulin. Men jag har aldrig gråtit till den. Förrän nu... När jag första gången lyssnade på Evas version hade jag Stings ringande i bakhuvudet, jag hörde Dominic Millers trioler på gitarren... Till detta lades då alltså en kvinnoröst med sån känsla man inte trodde fanns. Jag fick verkligen ståpäls på underarmarna. På riktigt. Jag var antagligen i precis rätt sinnestillstånd för att bli gripen och dragen iväg till det ställe där man ställs naken inför sig själv utan skyddsmurarna uppe. Eva Cassidy tog mig dit, första gången jag hörde hennes version av "Fields of gold"... Naturligtvis gör hon de andra låtarna bra också, särskilt "Autumn leaves" och "People get ready". Det man möjligtvis kan ha emot Eva Cassidy är att hon kanske drillar iväg från melodin lite väl mycket ibland. Men med den rösten så gör det inte så mycket. Ibland undrar man om jorden inte kan rymma så mycket skönhet. Eva Cassidy dog i cancer 1998, 33 år gammal. Att säga något om ljudet känns lite platt. Men jag kan lugna er. Ljudet är verkligen bra för en liveinspelning. Inte bäst, men bra. Jag tänker definitivt skaffa resten av hennes skivor inom en inte alltför avlägsen framtid. För mer info: http://www.evacassidy.com/ http://www.birdpages.purplenet.co.uk/magazine/asongbirdbyheart.htm |
| Musik: |
|
| Ljud: |
|